Jag gjorde i höstas en lång resa i USA, till största delen i västkuststaterna. Det här är en anteckning från den 28 oktober efter det att jag lyssnat på ett radioprogram om Ayn Rand. För en svensk är Ayn Rand en udda figur, en slags extrem nyliberal som de flesta läsare nog inte tar riktigt på allvar. Så är det inte i USA.

Jag lyssnade på National Public Radio under den timma det ungefär tar att åka från Williams upp till Grand Canyon. Det var en intervju med författaren till en ny biografi över Ayn Rand,  filosofen och författaren som dog för snart 30 år sedan. Det var ett mycket intressant samtal. Bilden av Ayn Rand, som jag läst lite av och som jag är djupt skeptisk mot, nyanserades. Hennes doktrinära avståndstagande mot allt som har med politik, och särskilt med statlig inblandning i marknaden, att göra fick delvis sin förklaring. Ayn Rand var rysk överklass och hennes familj tvingades bort, och förlorade sin förmögenhet, i samband med den kommunistiska revolutionen 1917. Författaren till biografin, Anne Heller, menade att här fanns den viktigaste förklaringen till Ayn Rands kategoriska, för att inte säga fundamentalistiska, syn på statens roll.
Ayn Rand har aldrig fått något akademiskt erkännande. Däremot har hon lästs av väldigt många, inte minst i USA. Det nämndes att hon fortfarande säljer över en miljon böcker om året. Och många kända amerikaner med konservativ framtoning säger sig vara påverkade av Ayn Rand. Det är känt att Allan Greenspan, förre chefen för Federal Reserve, både personligen kände Ayn Rand och i mycket delade hennes syn på politikens uppgift (det vill säga att det skall vara så lite politik i meningen statlig inblandning som möjligt).
Det här samtalet bildade en utmärkt fond till den diskussion om ”public option” som dominerat de politiska nyhetssändningarna i USA den senaste veckan. ”Public option” är det politiska inneordet för dagen. Vad är då detta? Ja, det står för att vissa debattörer och politiker vill att det offentliga, federalt eller delstatligt, skall erbjuda ett alternativ till de privata företag som säljer sjukförsäkring. På samma sätt som US Postal Service är ett alternativ till privata Federal Express, UPS etc. Kopplingen till Ayn Rand ligger i att frågan om ”public option” i grunden handlar om vad staten skall göra och inte göra. Det är partiskiljande efter höger-vänster-skalan. Det är demokraterna som driver frågan om ”public option”. Och det är republikanerna som är emot. Att Ayn Rand för sin del skulle ha varit motståndare till ”public option” behöver man inte tveka om.

Jag slutar inte att förvånas över den här irrationella inställningen till det offentliga som så uppenbart finns i USA. Det är politisk ideologi för sin egen skull, det finns inga ekonomiska eller andra förnuftiga skäl, bara en övertygelse om att det är rätt. Man kan undra var denna anti-government uppfattning kommer från. Kanske har det något att göra med historien? Många av dem som utvandrade till USA under 1800-talet och tidigt 1900-tal gjorde det ofta i protest mot förhållandena i respektive hemländer, och inte minst i protest mot myndigheterna och staten i dessa länder. Det man sökte var frihet från denna politiska överhet. Kanske kan amerikanens nästan instinktiva rädsla för government ha något med det att göra?

Läs hela dagboken här.