Vi vet att det västland som vill hålla nere arbetslöshetstalen måste förlita sig på småföretag och ”start ups”, inte minst det senare. The Economist skriver i sitt senaste nummer (February 26th, 2011) att nästan hela jobbökningen netto i USA under perioden från 1980 och fram till 2005 kom från företag som inte var äldre än fem år, med andra ord nystartade företag.

Det tycks helt enkelt som om det land som relativt sett har ett stort tillflöde av nystartade företag, en hög grad av entreprenörskap, kommer att klara jobben, och tillväxten, bättre än de länder som ligger längre ner på listan. Mot den bakgrunden blir det intressant, inte minst för politikerna, att mäta graden av entreprenörskap i olika länder.

En av de senaste årens mest uppmärksammade försök på den punkten är Global Entrepreneurship Monitor (GEM). Problemet med GEM är att den mäter graden av entreprenörskap utan urskiljning, enklaste levebrödsföretag blandas ihop med Facebook och andra tillväxtgaseller. Nu har Zoltan Acs och Laszlo Szerb utvecklat ett nytt index, Global Entrepreneurship and Development Index (GEDI), (läs mera här) mer inriktat på att mäta den högkvalitativa, ”förädlingsvärdetunga” delen av entreprenörskapet. Man kan säga att GEDI ger en indikation på vilka länder som har skapat goda förutsättningar för att det skall komma fram många nya företag baserade på högteknologi, alltså den typ av företag som skapar höga förädlingsvärden och därmed bidrar mycket till BNP-tillväxten. Men också till jobbtillväxten eftersom sådana företag har goda förutsättningar att expandera till exempel genom export.

Den här tabellen (klicka för större bild)  visar resultatet av den första bearbetningen. Tabellen är tänkvärd på många sätt. Mest tänkvärt är att samtliga nordiska länder hamnat högt. Danmark ligger i topp, Sverige på fjärdeplats och Finland på trettonde plats och däremellan finns både Norge och Island. Det är intressant eftersom det antyder att den ekonomisk-politiska modell som vi håller oss med i Norden är konkurrenskraftig också vad gäller entreprenörskap. Det går inte längre att hävda att relativt höga skatter och en generös välfärdsstat står i motsatsställning till tillväxt genom nyföretagande. Att USA också hamnar bland länderna i topp (plats 3) är mindre oväntat, alla vet att förutsättningarna för högteknologisk tillväxt via nyföretagande är bättre i USA än på de flesta andra håll.

Den intressanta frågan är vilken av de två ekonomisk-politiska modellerna, den nordiska ”socialdemokratiska ”modellen, eller den amerikanska ”nyliberala” modellen, som kommer att vinna på sikt vad gäller relativ BNP-tillväxt (där tillväxt genom entreprenörskap bara är en del). Jag är inte säker på att den amerikanska politiska modellen är den självklara vinnaren vid en sådan jämförelse. Ett land som är så mycket ”anti-government” och ”anti-skatter” som USA, och det gäller för både republikaner och demokrater, kommer att hamna i ineffektiva och kostsamma lösningar på de samhällsproblem som måste lösas gemensamt eftersom marknaden fungerar mindre bra. (Ett konkret exempel är finansieringen av hälso-och sjukvårdssystemet där den amerikanska privata finansieringsmodellen är relativt sett mycket dyr.)  Visst, den amerikanska modellen skapar stor dynamik men den nordiska modellen är mycket bättre på helheten och på det gemensamma. Min hypotes är att en balanserad helhet och inkluderandet, detta att alla människor är med på tåget på någorlunda samma villkor, kommer att fälla avgörandet på sikt vad gäller den relativa tillväxten. Det nya GEDI indexet har visat att den nordiska modellen står sig bra även på det vi traditionellt brukar säga är den amerikanska ekonomin stora styrka, det goda klimatet för entreprenörskap.