Den här figuren (hämtad från Economist, May 21st, 2011, klicka för större bild) visar hur mycket de engelska företagen har sparat vid varje tidpunkt från 1987 fram till och med 2010. Med andra ord, efter det att alla utlägg för investeringar, skatter, räntor och utdelningar är borträknade var den engelska företagssektorns finansiella sparande vid utgången av 2010 i storleksordningen 6% av BNP. Och än mer intressant – trenden under 2000-talet har varit stigande i meningen att företagen, bildligt talat, samlat mer och mer i ladorna (=allt brantare stigande kurva).

Att det blev en sparandepuckel i början av 2000-talet kanske inte var så konstigt. Det var, särskilt under åren 2003-2007,mycket goda tider med höga vinster och investeringarna var inte exceptionellt höga. Det blev så att säga ”pengar över”. Det är utvecklingen efter finanskrisen 2008/2009 som är mest oroande. Att sparandet fortsätter att öka betyder, förenklat sagt, att företagssektorn inte investerar i den takt som är normalt, och i den takt som en snabb återhämtning av ekonomin egentligen skulle kräva. Att den höga arbetslösheten biter sig kvar är inget man skall bli förvånad över. I synnerhet inte eftersom den privata sektorn också gör vad den kan för att minska på sin lånebörda (ett fenomen som ekonomer brukar kalla deleveraging). Om företagen känner sig osäkra på framtiden och inte investerar som vanligt samtidigt som privat sektor har slutat att låna, eller i varje fall slutat att öka sin skuldsättning, ja då blir det få nya jobb. Det har bland andra den australiske ekonomiprofessorn Steve Keen visat (läs mera om det här).

Någon kan säga att vad som händer i England numera inte är särskilt väsentligt för världsekonomin. Det kan vara sant. Men det alarmerande är att vi kan utgå från att samma mönster för företagens sparande hittar vi i USA, och i de allra flesta OECD-länder.  Och vi kan också utgå från att så länge statsskuldkriserna i Europa inte fått en lösning som övertygar marknaden, och så länge USAs politiska system är handlingsförlamat i viktiga frågor och fungerar så att det väcker åtlöje i omvärlden, kommer inte arbetslösheten ner på normala nivåer (som för USAs del betyder 4-5% arbetslöshet).