Nobelpristagaren Douglass C. North skrev för några år sedan Understanding the Process of Economic Change (Princeton University Press, 2005, finns också på svenska). Det är en av de mest tänkvärda böcker jag har läst på senare tid. Samtidigt är den svårgenomtränglig eftersom texten till så gott som hundra procent är abstrakt. Det verkar som om North sätter en ära i att inte vara konkret. Han använder sig dessutom av ”ovana” begrepp och klassificeringar, och gör liten ansträngning att hjälpa till med ett förtydligande, det får läsaren själv grunna ut. Men som sagt, det är en bok som tvingar en att tänka, och som övertygar i analys och resonemang.

Boken handlar om ekonomisk utveckling i bred mening, och vad som bestämmer om den skall fortsätta eller inte. Tidsperspektivet är långt, det börjar i förhistorisk tid när det personliga utbytet dominerade, långt innan vi hade arbetsdelning och marknader, och det slutar i modern tid. Och boken handlar inte bara om den västerländska ekonomin (även om tyngdpunkten ligger där). Kanske är det viktigaste budskapet att man som läsare blir övertygad om att ekonomisk utveckling styrs av krafter som bara högst motvilligt, och långsamt, ändras. Det kan vara en viktig insikt nu när vi globalt står inför ett klimat- och miljöhot som måste åtgärdas på ett eller annat sätt. Det är lättare sagt än gjort om man skall tolka Douglass Norths analys och slutsatser. Det blir i sig ett memento.

Förenklat kan man säga att hans modell består av tre komponenter – övertygelserna, institutionerna och organisationerna, och dynamiken, och därmed förklaringskraften, i modellen bestäms av samspelet mellan dessa tre.

Övertygelserna är ett slags samlingsord för den uppfattning, och de värderingar, som dominerar i ett visst samhälle vid en viss tid. De bestäms av två krafter. Å ena sidan av det som North kallar trossystemet, kort sagt rådande kultur och moral som kan vara religiöst dominerad (som i islamska länder) men som inte är det i dagens västland. Kultur definierar North som ”en överföring av normer, värderingar och idéer från en generation till en annan”. Det säger sig självt att ett trossystem bestämt av tro och kultur ändrar man inte på i brådrasket. På den andra sidan finns de aktuella erfarenheterna och kompetensen, inklusive gällande teknologi. Man förstår när man läser North att det rationella väger lätt mot vad trossystemen betyder för övertygelserna. Ett tydligt exempel på en politisk övertygelse är den amerikanska tron på ”small government”.

Institutionerna är som begrepp helt i linje med Douglass North tidigare skriverier. Det är de formella och informella regelsystem som gäller i samhället. Det är allt från lagar och förordningar beslutade i ett politiskt system till instinkter och moral och andra normsystem som sätter upp restriktioner för medborgarna och företagen. Den amerikanska övertygelsen om ”small government” får en återspegling i till exempel institutioner typ den välkända maktfördelningsprincipen mellan den lagstiftande, exekutiva och dömande makten.

Organisationerna är exakt det ordet betyder, de olika sammanslutningar som finns i samhället för olika syften. Det finns förenklat sagt organisationer av tre kategorier – i den politiska sfären (till exempel politiska partier), på marknaden (företag) och i den civila sfären (till exempel ideella organisationer). För att fullfölja exemplet är det uppenbart att den stora privata sektorn i USA jämfört med hur det ser ut i andra västländer (till exempel mätt BNP-bidrag) hänger ihop med den påverkan som övertygelserna och institutionerna utövat.

Douglass North menar att dessa tre komponenter, de viktigaste byggstenarna i alla samhällen oavsett om det gäller i väst eller i andra civilisationer, och oavsett utvecklingsnivå, bildar ett system där byggstenarna ömsesidigt påverkar varandra. Vi inser också att det blir ett trögflytande system, det skapas mängder av “vested interests” och stelheter i organisationerna som i sin tur påverkar (eller försöker påverka) trossystemen som i nästa led påverkar institutionerna osv. Följden blir små steg och konformitet. Det brukar kallas spårbundenhet. Det betyder bara att trögheten gör att både institutioner och organisationer i ett samhälle följer ett visst spår, och att det är utomordentligt svårt, i praktiken näst intill omöjligt, att radikalt ändra kurs och lämna spåret. Det kan egentligen bara ske i samband med en total ”break down” för ett samhälle, typ Sovjetunionens fall för ett par decennier sedan.

Han menar också, föga förvånande, att skall ett samhälle/land framgångsrikt klara kravet på ”ekonomisk förändring” (apropå bokens titel), alltså skapa tillväxt och ökad välfärd till medborgarna, måste dess institutioner och organisationer vara lyhörda och flexibla. Han talar om ”anpassbar effektivitet”.

En reflektion man gör är att i dagens västvärld är lyhördhet och flexibilitet inget problem om vi talar om två av de tre sfärerna, marknadssystemet respektive det civila samhället. Problemet finns i den tredje sfären, det politiska systemet. Det gäller både hur illa demokratin fungerar, och hur de politiska övertygelserna leder till institutionell stelhet. Det finns gott om litteratur som visar att den västerländska demokratin idag fungerar ”så där” på många håll. Fareed Zakaria har exempelvis beskrivit hur illa den amerikanska demokratin arbetar, inte minst tack vare omfattande lobbying (läs mera här). Och för att fortsätta med exempel från dagens USA kan man lite överdrivet säga att den dominerande politiska libertarianska övertygelsen att inget är viktigare än maximal frihet för individen, har lett till att det federala politiska systemet stelnat, det tycks som om kongressen i Washington DC idag har låst sig till handlingsförlamning.

Litteratur:

North, C. D., 2005, Understanding the Process of Economic Change, Princeton University Press, Princeton;

North, C. D., 2006, Att förstå ekonomi i förändring, SNS Förlag, Stockholm;

Zakaria, F., 2006, Frihetens samhälle, Atlantis, Stockholm;