Jag har gått genom livet helt ointresserad av Ryssland. Eller mera precist av Sovjetunionen för trots allt har jag levt flest år med Sovjetstyret, det som försvann för snart 25 år sedan. Ointresset hade en enkel förklaring. Sovjetunionen var inget land man såg fram mot att besöka eller lära sig mera om. I varje fall inte jag. Tvärtom. Det man fick se på TV och film av livet i Sovjet var grått och trist, och det förstärktes av det man hörde talas om från folk som varit där. Sovjetkommunismen var ointressant som samhällsmodell, inte ens under det röda 1970-talet var det särskilt många svenskar som röstade på kommunisterna och det var bara en handfull politiska tokdårar som KMFLR som hyllade Stalin och såg Sovjet som ett föredöme. Sovjets brutala sätt att hantera upproren i Ungern och Tjeckoslovakien, och det jag själv i slutet av 1960-talet upplevde av Östberlin före muren, allt pekade i en riktning – Sovjetunionen var ett land och ett samhällssystem som det inte fanns någon anledning att ödsla tid på. Jag reste aldrig till Ryssland som turist, inte ens till St. Petersburg eller Riga som bara låg någon timma bort med flyg från Stockholm. Det säger det mesta.

Ointresset hängde med även efter Sovjets fall julen 1991. Det kan man inte förklara med något annat än slapphet. Jag borde ha varit mycket mera intresserad av det som skedde under 1990-talet än vad jag de facto var, det inser jag nu. Jag läste lite förstrött om vad Jeffrey Sachs, Anders Åslund och andra västrådgivare till Boris Jeltsin skrev om svårigheterna att i ett slag skapa både demokrati och marknadsekonomi. Det stannade i stort sett med det. Ändå kände jag nog intuitivt att jag borde lära mig mera. Vad kan vara mera utmanande för en politiskt intresserad ekonom än att ett jätteland, nästan närmaste granne till Sverige, befinner sig mitt i en radikal omvandling av sin samhällsmodell?

Inför en resa till Ryssland tidigare i år har jag tagit mig samman. Jag har under några månader ägnat mig åt research och funderingar om Ryssland. Jag har läst ett stort antal böcker och artiklar, granskat siffror och statistik (se bla Putins Ryssland i grafer & tabeller), tittat på videos och Youtube-klipp om rysk politik och ekonomi, läst rysk skönlitteratur och också tittat på ett antal spelfilmer. Det har blivit en egentillverkad intensivkurs i rysk ekonomi, politik och kultur.

En serie artiklar om dagens Ryssland
Det här skall bli en redovisning av vad jag lärt mig. Den görs i fyra delar. Först ett avsnitt om den ryska historien (”Det historiska bagaget”). Att historien är betydelsefull för den som vill förstå vad som sker i ett land är trivialt. Mitt intryck är att den är extra viktig för den som vill förstå Ryssland, och det som sker, och har skett, i rysk politik efter Sovjets fall.

Det andra avsnittet är ett försök att precisera begreppet auktoritärt styre modell Putins Ryssland. (”Vad skiljer Rysslands styre från en västerländsk demokrati?”). En grundläggande fråga, med västögon en närmast ödesmättad fråga, för Ryssland är om man från dagens läge skall gå i riktning mot västerländsk demokrati eller mot än mer autokrati.

Den tredje delen handlar om de politiska utmaningar som Ryssland står inför idag (”Putins utmaningar”). Och ju mer man förstår av dagens Ryssland, desto större verkar utmaningarna. Ta demografin som exempel. Landets befolkning i arbetsför ålder minskar fn med ca 1 miljoner personer per år. Det finns pessimister som tror att år 2050 kan Ryssland ha 100 miljoner invånare, inte som idag 140 miljoner. Under samma period beräknas jordens befolkning öka med ca 25%. Det är lätt förstå att i sådana siffror döljer sig både handfasta politiska problem i det korta perspektivet och, på sikt, stora geopolitiska maktförskjutningar som är till Rysslands nackdel.

De tre första avsnitten är i det stora hela faktabaserade i meningen att det jag skriver är grundat i vad jag läst i litteraturen eller sett på TV och film. Det fjärde avsnittet – ”Vad kommer att hända med Ryssland?” – är däremot personligt och spekulativt.

Den första artikeln i det första avsnittet publiceras i morgon. Därefter kommer artiklarna, ett femtontal, varannan dag.