Inför pingsthelgens kongress i Umeå har mp:s partistyrelse kommit alldeles fel vad gäller frågan om friskolor och vinst. Man säger (om det media refererar är korrekt) att visst skall friskolor kunna vara vinstdrivande men det skall skrivas in i bolagsordningen att syftet inte är att göra vinst. Det är, försiktigt uttryckt, diffust tänkt.

Låt oss ta det lite mera systematiskt:

Alla företag som producerar en vara eller tjänst för marknaden (vi diskuterar alltså här skolverksamhet) måste driva verksamheten med vinst. Med andra ord när alla intressenter (lärare, annan personal, skattemyndigheten etc.) har fått sitt måste det finnas en summa pengar kvar, ett överskott. Inte varje år men sett över en period. Överskottet måste vara tillräckligt stort för att både det fasta kapitalet och humankapitalet skall kunna underhållas. I fallet aktiebolag måste överskottet dessutom vara så stort att den som tagit risken får viss ersättning för det. Denna vinstens självklarhet gäller för alla företag, antingen vi talar om stora riskkapitalbolagsägda skolkoncerner, eller ideella eller kooperativa skolor. Alla företag måste visa ett överskott , en vinst. Med den insikten blir det närmast löjeväckande att tala om att syftet inte skall vara att göra vinst. Syftet måste alltid vara att göra vinst. Annars kommer inte företaget att överleva på sikt.

OK, vinst så definierat måste med andra ord alla företag åstadkomma. Nästa steg i resonemanget blir att fråga sig vad man skall göra med vinsten. Därvidlag finns det flera möjligheter. Det finns företagsformer, till exempel stiftelser, där överskotten automatiskt läggs till kapitalet. Det blir aldrig fråga om en utdelning till någon ägare eftersom det inte finns någon ägare. Talar vi däremot om aktiebolag är grundprincipen att nettovinsten tillfaller ägarna. Ägarna kan i sin tur bestämma om den årliga vinsten skall stanna kvar i bolaget eller delas ut. Teoretiskt gör det ingen skillnad för ägaren om vinsten delas ut varje år, eller om den plöjs ned i verksamheten, allt under förutsättning att det finns en fungerande marknad för att köpa och sälja företag. Om vinsten plöjs ner får ägarna ut sin vinst när bolaget en gång säljs.

Eftersom det är friskolor i aktiebolagsform som är politiskt känsliga – ”vi skall inte ha en ordning där där vi skickar skattepengar till riskkapitalbolag” – skulle kanske en möjlighet kunna vara att man via lagstiftning förbjuder löpande uttag av vinster i friskolor. Med andra ord tvingar friskolor som är aktiebolag att återinvestera allt man tjänar i verksamheten. Samtidigt är det lätt att inse att i praktiken gör det ingen skillnad. Eller uttryckt mera bildligt. Man kan tvinga fram hästen till källan, men man kan inte tvinga den att dricka. Ägarna kan exempelvis välja att placera överskotten i finansiella tillgångar och ägna sig åt spekulation i stället för att göra investeringar i skolverksamheten. Och de kan välja att sälja bolaget efter ganska kort tid, och på så sätt få loss de ackumulerade vinsterna. Den strategin är en återvändsgränd.

Men är det då inte bättre att helt förbjuda friskolor i aktiebolagsform, och förlita sig till ideella organisationer och kooperativa företag om vi skall ha privata skolor? Definitivt inte. Det finns skalekonomi också i skolverksamhet. Med andra ord det finns pengar att tjäna åt skattebetalarna på att låta ett antal kompetenta skolföretag konkurrera om uppdragen och därigenom pressa kostnaderna med hjälp av skalekonomi. Det finns alla skäl i världen att tro att om vi exempelvis skulle ha 5-10 rejält stora skolkoncerner i Sverige, och i praktiken måste dessa koncerner drivas som aktiebolag, som slogs om den privata delen av skolmarknaden skulle vi få fram en bättre skola till lägre kostnad (än om vi förbjöd friskolor i aktiebolagsform).

Miljöpartiet, koppla loss! Vinster i skolan tjänar vi alla på.