Vem skulle kunna vara intresserad av den här sidan? Den som är intresserad av vilket slags samhälle vi vill ha är det korta svaret. Det långa svaret är en lista på alla som yrkesmässigt eller bara av intresse tycker att samhällsfrågor är viktigt. På den listan finns politiker och tjänstemän på departement, myndigheter och i intresseorganisationer, allt från fack till Svenskt Näringsliv. På listan finns också journalister som arbetar med politik och samhälle, de akademiker, oftast nationalekonomer, sociologer, ekonom-historiker eller statsvetare, som på ett eller annat sätt deltar i samhällsdebatten och andra opinionsbildare, inte minst bloggare. Därtill kommer den så kallade intresserade allmänheten. De flesta tänkande människor har uppfattningar om hur samhället borde se ut. Och man ojar sig över bristerna i det samhälle vi har. Det skulle vara trevligt om också den gruppen hittade till sidan, läste och kommenterade.

Sidan handlar om politik men inte om den vanliga dag-till-dag politiken. Snarare om politik som statskonst, de politiska beslut om gemensamma spelregler och resursanvändning som på djupet omformar samhället.  Välfärdsstatens framväxt under några decennier av 1900-talet tillhör den kategorin. Liksom många av de grundläggande politiska beslut som har fattats efter 1980 (avregleringarna, EU-medlemskapet, privatiseringarna etc.). Det är oftast förändringar som sker ungefär samtidigt i alla länder på samma utvecklingsnivå, i det här fallet OECD-länderna, och oavsett om den politiska majoriteten är höger eller vänster. Det handlar alltså inte om partipolitik. Det jag skriver på sidan är fullkomligt fritt från varje bindning till ett visst politiskt parti. Skulle en åsikt på sidan råka sammanfalla med moderaternas – eller för den delen vänsterpartiets – uppfattning i en viss fråga är det en slump. Partiet har råkat komma till samma slutsats som jag.

Tidsperspektivet är således långt. Det professionella skrivandet om politik och ekonomi, det man kan läsa på tidningarnas ledarsidor, i politiska tidskrifter och i debattböcker, handlar för det mesta om dagspolitiken. Blickfånget är nästa val. Politiska bloggar i meningen ”politisk dagbok” har en ännu kortare horisont. Det är målet för den här sidan att gå bortom den dagsaktuella debatten, bortom bloggperspektivet, men inte så långt fram i tiden att det känns likgiltigt för en läsare eftersom han eller hon inte längre lever då. Så skulle det kunna bli, en bok om det svenska vårdsystemet som gavs ut av Forum för småföretagsforskning 2008 (läs mera här), kan vara det konkreta exemplet. Tidsperspektivet är 10-15 år. Jag skisserar en framtidsbild där Sverige år 2025 har ”världens bästa vårdsystem” förutsatt att politikerna före 2010 börjar med reformerna. För de verkligt djupgående förändringarna i samhället har lång ledtid.

Vad finns det för skäl att ägna tid åt den här sidan?

Jag inbillar mig inte att jag får några återkommande besök på sidan om jag inte engagerar eller provocerar läsaren. Och ger honom eller henne något idémässigt värdefullt att ta med sig. Kan jag fixa det? Det är självklart svårt att uttala sig om. Men det finns en record. Så skulle det kunna bli har laddats ner av över 15000 personer. Och Patent- och copyright – behövs det? av över 30 000.  Bara för att ta två aktuella exempel. Mängden nedladdningar borde kunna tolkas så att det har stått något i dessa dokument som fängslat eller utmanat.

Och det finns tre andra, mer objektiva, skäl till varför sannolikheten är hög att det kan finnas något läsvärt att hämta på sidan.

Det första är obundenheten. Jag är inte (numera) anställd av någon. Jag är i alla yttre avseenden – politiskt, organisatoriskt, ekonomiskt – oberoende. I det högorganiserade och ekonomiskt jämlika Sverige är oberoende i den här meningen en bristvara.

Det andra är förhistorien. Jag tillhör det relativa fåtal personer som arbetat länge, och gjort karriär, både i privat och offentlig verksamhet. Man kan säga att min empiri är många år i kanslihuset och många år som företagsledare. Det i sig är en ganska unik bakgrund. Därtill kommer att jag till och från under alla dessa år skrivit  - artiklar, krönikor, böcker - om vad jag sett och upplevt av politik och företagande (läs mera om vad det konkret innebär i Om Karl-Henrik Pettersson).

Det tredje är åldern. Det argumentet kanske förvånar någon. De flesta ser hög ålder som ett handikapp. Den som är över 65 har levt sitt liv och gjort sin samhällsinsats. Det är tiden för att göra något annat (än att bidra i samhällsbygget). Det är tiden för golf och barnbarn. Det är tiden för att inte lägga sig i. Så går – ofta outtalat – resonemanget.
    Och det kan vara korrekt om vi talar om lönearbete, produktion och dag-till-dag beslut. Den äldres produktivitet, kreativitet och intensitet är naturligtvis i de flesta fall lägre. Men jag är inte säker på att det gäller för tankar och idéer, och i synnerhet inte för tankar och idéer om vilket slags samhälle vi bör ha. Snarare tvärtom. Hur det kommer sig? Ja, det hänger väl samman med en kombination av livserfarenhet, i bästa fall livsvisdom, förmåga att se saker som bara den som varit med tidigare kan se och tid att sitta vid. Inte minst det senare. När man mitt uppe i karrären är tid en bristvara. Och  tid behövs för att analysera, förstå och skriva om det man förstått. För att ta ett exempel. Jag var en av huvudaktörerna i 90-talets bank- och fastighetskris. Och jag har skrivit om krisen. Det vore konstigt om inte den erfarenheten är något värd när den nu aktuella finanskrisen skall analyseras och politiskt värderas.

Till sist. Jag skulle vilja göra sidan till en plats där man kan läsa väl underbyggda resonemang om samhälle och företagande, om politik och ekonomi. Med väl underbyggda menar jag då att den eventuella forskning som finns är refererad till och att vad andra tänkt och tyckt finns redovisat. Men också att en läsare förstår var skiljelinjen i texten går mellan vad som är andras vetande och åsikter och vad som är mina, författarens, tolkningar och tyckanden.