karl-henrik pettersson

karlhenrikpettersson.se

Filosofiska tankar om företagande och ekonomi

Vilket samhälle vill vi ha? Hur mycket marknad? Hur mycket politik? Varför dessa ekonomiska orättvisor?

Putins utmaningar: (1) En katastrofal befolkningsutveckling

BefolkningspyramidJag skall i ett antal artiklar granska Ryssland, och vad som just nu sker där politiskt och ekonomiskt. Det görs i fyra delar. Först ett avsnitt om den ryska historien. Att historien är betydelsefull för den som vill förstå vad som sker i ett land är trivialt. Mitt intryck är att den är extra viktig för den som vill förstå Ryssland, och det som sker, och har skett, i rysk politik efter Sovjets fall.

Det andra avsnittet är ett försök att precisera begreppet auktoritärt styre modell Putins Ryssland, vad skiljer det från en västerländsk demokrati? En grundläggande fråga, med västögon en närmast ödesmättad fråga, för Ryssland är om man från dagens läge skall gå i riktning mot västerländsk demokrati eller mot än mer autokrati.

Den tredje delen handlar om de politiska utmaningar som Ryssland står inför idag. Och ju mer man förstår av dagens Ryssland, desto större verkar utmaningarna. Demografin är ett exempel.

De tre första avsnitten är i det stora hela faktabaserade i meningen att det jag skriver är grundat i vad jag läst i litteraturen. Det fjärde avsnittet – Vad kommer att hända framåt med Ryssland? – är däremot personligt och spekulativt.

Putins Ryssland i grafer & tabeller

Inledning

Det historiska bagaget (1) (om traditionen med auktoritärt styre och om religionens stora betydelse)

Det historiska bagaget (2) (om privat äganderätt)

Det historiska bagaget (3) (om den lågt utvecklade känslan för demokrati, rättsstat och liberala friheter och om pendlandet i synen på Europa)

Det historiska bagaget (4) (om Sovjetstyrets påverkan på dagens Ryssland och om landets särpräglade naturliga förutsättningar)

Vad skiljer Rysslands styre från en västlig demokrati?

Putins utmaningar: (1) En katastrofal befolkningsutveckling

Syftet under den här rubriken är att, utan särskild rangordning, ringa in några av de stora politiska utmaningar som Ryssland står inför de närmaste åren.

En katastrofal befolkningsutveckling. Den 1 januari 1992 var den ryska befolkningen över 148 miljoner, idag är den strax under 144 miljoner. På lite drygt 20 år har befolkningen minskat med 4 miljoner. Det finns pessimister som tror att Ryssland år 2050 har en befolkning på runt 100 miljoner.

Enligt IMF:s senaste rapport om Ryssland (2015) kommer den andel av totalbefolkningen som arbetar att sjunka trendmässigt de närmaste åren, från ca 60% idag till ca 57% 2020. Det bedöms att arbetskraften i Ryssland fn minskar med ca 1 miljon per år.

Det anses dessutom att befolkningsutvecklingen det senaste decenniet varit särskilt gynnsam (”demographic dividend”) genom stora årskullar av kvinnor i fertil ålder, och stigande födelsetal per kvinna. Mot det står att antalet kvinnor/flickor idag i åldern 10-20 år är relativt sett lågt vilket antyder att antalet födda per år kommer snart att ligga lägre än vad som gällt hittills under 2000-talet. Det kan göra det svårt att de närmaste decennierna ändra på den dystra befolkningstrenden.

Den förväntade livslängden i Ryssland ligger enligt de senaste uppgifterna på 70 år, 65 år för män och 76 år för kvinnor. Det är en väsentlig förbättring mot de 65 år som gällde i början av 2000-talet. Men även 70 år är en extremt låg nivå för ett relativt högt utvecklat land. Det land i världen som 2012 låg på 40:de plats (Finland) hade en medellivslängd på 79 år. I samma mätning låg Sverige på plats 16 med 81 år.

Orsakerna till befolkningsminskningen är ett komplext samspel av låga födelsetal, höga dödstal av annat än ålder hos män som i sin tur beror på alkohol och droger, olyckor, våld, dödliga sjukdomar i tidig ålder, mindre utbyggd och tillgänglig sjukvård, resurssvaga sociala trygghetssystem, dålig eller otillräcklig mat på grund av fattigdom etc.

Ett särskilt allvarligt kapitel för Ryssland är alkoholmissbruket. Det är mycket omfattande och närmast inbyggt i rysk kultur. (Det sägs att en starkt bidragande orsak till att Gorbatjov tvingades bort 1991 var att han som en av sina första åtgärder tog sig an alkoholproblemet och på det sättet gjorde sig ”omöjlig” i den vanliga ryssens ögon. Efter det var det få som tyckte synd om Gorbatjov, och hans politiska bas urholkades. Han är fortfarande ogillad av de flesta ryssar.) Den mest uppenbara orsaken till att ryssarna dricker mycket, förutom en stark dryckeskultur, är ett ytterligt lågt pris (en billig vodka kostar som två liter mjölk) och hög tillgänglighet. Det har enligt Economist gjorts försök att, som i Norden, höja priserna och kontrollera utbudet. ”But as with many other things in Russia, corruption gets in the way: two thirds of hard liquor is produced illegally and sold untaxed.” Det kan möjligen också finnas statsfinansiella skäl att upprätthålla en våldsam alkoholkonsumtion. Kristian Gerner berättar att under 1980-talet var skatten på alkohol högre i miljarder rubel än den totala inkomstskatten. På landsbygden stod vodkaförsäljningen för mer än halva livsmedelsförsörjningen. Dessa förhållanden finns inte kvar men det är sannolikt att en rysk finansminister även idag ser alkoholskatten som en stor intäktskälla.

En befolkningsutveckling som i Ryssland är förödande av många skäl. Det slår direkt på den relativa BNP-tillväxten. Men det har också negativa psykologiska effekter i samhället ungefär på samma sätt som stämningen i ett företag som måste reducera arbetsstyrkan försämras. Och det får handfasta konsekvenser på en mängd områden. Det har exempelvis visats att det ryska pensionssystemet, som är ett pay-as-you-go system typ svenska ATP där de som arbetar i dag med sina skatter också betalar de utgående pensionerna, inte kommer att kunna betala en anständig pension i framtiden. För det krävs att förhållandet mellan yrkesverksamma och pensionärer uppgår till omkring 3:1. I Ryssland idag är förhållandet 1,71 och kommer att sjunka till 1:1 runt 2020-2030 eftersom befolkningen ofrånkomligt åldras.

  • Facebook
  • Twitter
  • Print
  • email
2015-09-28

Skriv kommentar