Nobelpristagaren Joseph Stiglitz´ bok Freefall (W. W. Norton & Company, New York, 2009) är en gedigen genomgång av bakgrunden till den amerikanska finanskrisen 2008. Stiglitz säger rakt ut att orsaken till krisen, åtminstone krisens omfattning, är den marknadsfundamentalistiska ideologi som dominerat i USA under senare decennier. Han är mycket kritisk till Allan Greenspan och Ben Bernanke. Genom deras (och många andras) övertro på marknadens förmåga, deras misstro mot ”government” och regleringar, och deras ideologiskt betingade ovilja att se att en bubbla höll på att byggas upp, förvärrades krisen. Så sent som i mars 2007, så gott som mitt uppe i krisen, säger Bernanke att … “the impact on the broader economy and financial markets of the problems in the subprime market seems likely to be contained.” (s 19)

Det är en välstrukturerad och väldokumenterad analys (när han diskuterar subprimekrisen blir han dessutom detaljrik). Det mest originella är den självkritiska genomgången av ekonomernas ansvar för att det blivit som det blivit. Kapitlet Reforming Economics är verkligen läsvärt. Stiglitz är raljerande kritisk mot den nyklassiska ekonomiska skolan (”…the nonsense of the perfect market”) liksom mot de ekonomer som tror att marknaden är effektiv. Stiglitz är Keynesian. Man kan också karaktärisera honom som en svensk socialdemokratisk ekonom som drivet argumenterar för en väl avvägd balans mellan ”government” och marknad. Överhuvudtaget är Stiglitz stor beundrare över den blandekonomimodell som finns i de nordiska länderna.

Det är definitivt en läsvärd bok. Analysen av den amerikanska finanskrisen är, tycker jag, korrekt. Det vore konstigt annars. ”Joseph Stiglitz is an insanely great economist” som Paul Krugman skriver i New York Times. Den kritik jag har är att han här och där blir för populistisk och enögd. Det är ingen hejd på bankdirektörernas girighet  och penningbegär. Eller på Obamas oförmåga att välja rätt rådgivare på det finansiella området.  Han kan bitvis låta som en politiker i en valrörelse, och det klär inte ”an insanely great economist”.