Jag befinner mig i New Mexico i sydvästra delen av USA och har tillbringat hela dagen i gamla stan i Albuquerque. Det är en högst charmig del av staden. Centrum är ett litet torg med en park i mitten, allt omgivet av låga hus i sandsten. Det är kommers kring torget men en speciell form av kommers, mängder av gallerier och affärer som säljer konst och hantverk.
Jag kom att prata med Butch Phillips, fotograf i 60-årsåldern med studio och eget galleri nära torget. Det visade sig att han var högst engagerad i, och mycket välinformerad om, den pågående debatten om det amerikanska vårdsystemet. (Dessutom var hans fru läkare.) Han var mycket kritisk mot  systemet som det nu ser ut, och mot politikernas oförmåga att ta de nödvändiga radikala greppen. Han menade att USA måste på sikt få ett ”single payer system” och han hoppades att förslaget om ”public option” skulle vara en inkörsport till just det. Public option, som är det politiska  inneordet för  dagen i USA, innebär att det offentliga skulle erbjuda ett alternativ till de privata sjukförsäkringsbolagen, ungefär som U.S. Postal Service är ett alternativ till Federal Express, UPS och andra privata aktörer på postmarknaden.
För min del tror jag att han på den punkten kommer att bli besviken. Public option-modellen, om den nu överhuvudtaget kommer att förverkligas, kommer med all sannolikhet inte att på allvar hota de privata försäkringsbolagens ställning. Frågan är om ens konkurrensen kommer att öka. Det skulle inte förvåna mig om försäkringsbolagens och läkemedelsindustrins lobbyingkrafter, de viktigaste motståndarna till en reform enligt Butch Phillips, kommer att se till att det offentliga försäkringsalternativet blir så omgärdat med regler att det blir en krympling på marknaden.
Jag frågade honom om hur det kommer sig att USA, som annars ordnar sin produktion så rationellt och effektivt, just när det gäller vård- och omsorg har valt, och till stora delar slåss för, ett sekunda system. Det finns bättre lösningar för vårdens finansiering ändå är man politiskt inte villig att acceptera dem. Hans svar var att det hänger samman med grundläggande frihetsvärderingar som sitter djupt hos väldigt många amerikaner. Ju mindre staten lägger sig, ju mindre staten utför, desto bättre. Om det finns minsta lilla möjlighet att låta privata företag ha hand om finansiering och produktion så måste det bli så. Även om marknaden fungerar mindre bra som i fallet vårdens finansiering.
Jag tror att han har helt rätt i sin analys.