Jag har under oktober och november rest runt i Mellanvästern (Minnesota) och i de östra delstaterna, lite över 900 mil med bil. Det här är några anteckningar från resan. Det är noteringar, alla skrivna på plats, som handlar om den djupa politiska kris som USA befinner sig i .

Duluth, MN, söndag 16 oktober

…
Dagens stora politiska händelse i USA var invigningen av Martin Luther King Memorial i Washington DC. Det dominerade media den här dagen. Jag lyssnade på bilradion på president Obamas tal och det var mer politiskt än man kanske skulle ha förväntat sig en minnesdag. Å andra sidan måste nog presidenten som har låga och sjunkande popularitetssiffror ta alla möjligheter han har att förklara sin politik och vad han vill åstadkomma. Att döma av media verkar presidentvalskampanjen redan ha börjat. Republikanerna känner att de har en rejäl chans att vinna tillbaka presidentposten nästa år, det är sällan en president återväljs när arbetslösheten är så hög som den är idag, och det höjer temperaturen i den politiska debatten några grader extra.

Politiskt tycker jag annars att något av det mest intressanta som har kommit fram på senare tid i USA är det som här kort kallas Occupy Wall Street-rörelsen (OWS), och som media kommenterar varje dag. Det är den proteströrelse som började för några veckor sedan, och som på allvar kom i fokus när ett antal människor med plakat marscherade mot Wall Street i New York. Vad är det då man protesterar mot? Vad är det för slags politisk protest?

Jag lyssnade i går kväll på ett samtal kring det här fenomenet hos Charlie Rose (uppskattad debattledare hos Bloombergs) med bland andra Nobelpristagaren Paul Krugman. Det gav en del ledtrådar. Det verkar som om man kan säga att OWS är en proteströrelse i den amerikanska populistiska traditionen. Protesten kommer underifrån, från folk i allmänhet, den är spontan och den riktar udden mot etablissemanget. I det här fallet handlar det om kritik mot i första hand det finansiella etablissemanget. Wall Street är symbolen för det. Kritiken handlar om allt från orättmätiga bankchefslöner och bonusar till mera allmänt att vi har fått ett samhälle där några få skor sig på alla andras bekostnad.

Man kan fråga vad sig vad som skiljer OWS från Tea Party-rörelsen? Ja, åtminstone två skillnader är uppenbara. Först och viktigast är att OWS är en vänsterrörelse i meningen att den kritiserar kapitalets excesser. Och också i meningen att den är global. Det är inte så stor skillnad mellan protesterna i New York och Rom (där det de senaste dagarna varit upplopp). Tea Party-rörelsen är definitivt ingen vänsterrörelse, och så amerikansk man överhuvudtaget kan tänka sig. Den är i själva verket isolationistisk. För det andra är det i första hand unga människor som dominerar OWS-protesterna. Det kan man inte säga om Tea Party-rörelsen. Den består till största delen av vit medelålders medelklass med konservativ läggning.

Kommer OWS-rörelsen att få någon politisk betydelse? Det är alldeles för tidigt att uttala sig om. Den kan säkert bli en fluga på samma sätt som Attac, globaliseringsmotståndarnas samlingsorganisation, blev en fluga som levde och växte under några år (parallellerna är förresten slående). Men med rätt ledarskap, och med lyhörda politiker som förstår vad protesterna handlar om, kan den också bli en politisk kraft att räkna med, kanske redan inför presidentvalet nästa år. Jag noterar att Barack Obama i sitt tal idag gav OWS en uppmuntrande klapp på axeln. Han sa ungefär att hade Martin Luther King levt idag hade han ganska säkert haft förståelse för dem som protesterade mot en del av det Wall Street står för.

…