På Brännpunkt i dagens Svenska Dagbladet (21 mars 2010) skriver Anders Wijkman och Johan Rockström att nu är vi på kollisionskurs med planeten, Jordens resurser nära att ta slut (som är rubriken). Synen på ekonomin, och kravet på tillväxt, formuleras så här av författarna:

Dagens tillväxtmodell är inte miljömässigt hållbar. Samtidigt är negativ tillväxt inte hållbar av ekonomiska och sociala skäl. Hela vår ekonomi är uppbyggd på förutsättningen av fortsatt expansion. Slutsatsen är att vi måste utveckla en radikalt annorlunda ekonomisk modell.

Man blir inte särskilt mycket klokare. Tillväxt är inte bra är det underförstådda budskapet. Men  tillväxt måste vi ha, hela samhället är byggt för det. Så slutsatsen blir att vi måste ha en radikalt annorlunda ekonomisk modell.

Vad menas med en radikalt annorlunda ekonomisk modell? Är det marknadsekonomin författarna vill ändra i någon grundläggande mening? Det kan det knappast vara. Marknadsekonomin är överlägsen alla tänkbara alternativ för effektiv resursfördelning. Hade Wijkman/Rockström dragit slutsatsen att vi måste utveckla ”en radikalt annorlunda politisk modell” hade det varit mera fattbart. För det som fordras för att vi globalt skall klara klimat- och miljöhoten är en tvåfrontsstrategi – högsta möjliga tillväxt i kombination med hårdhänta politiska ingrepp i de incitament som styr marknaden. Varför allt tal om nolltillväxt, nerväxt etc. är farligt och feltänkt har författaren Ian McEwan skrivit om i sin bok Hets, läs mera här. Läs också Ständig tillväxt – visst är det möjligt.