Pew Research Center är en amerikansk tankesmedja som ganska regelbundet producerar rapporter om tillståndet i det amerikanska samhället, och om vad amerikanarna själva tycker om saker och ting. Senast häromdagen kom en intressant rapport om tillståndet för den amerikanska medelklassen, The Lost Decade of the Middle Class (läs rapporten här). Rubriken syftar på att inkomstutvecklingen för USA:s medelklass varit usel de senaste tio åren, sedan sekelskiftet. Genomsnittsinkomsten för medelklassen har i själva verket sjunkit i reala termer. I 2011 års priser har genomsnittsinkomsten för ett hushåll med tre personer minskat från $73 000 år 2000 till $69 500 år 2010. Och vi vet att skulle man sträcka ut tidsperspektivet till några decennier, från slutet av 1970-talet och fram till idag, skulle det visa sig att medelklassens relativinkomster realt stått mer eller mindra stilla.

Vad det i praktiken har handlat om under senare decennier, särskilt under 1980- och 1990-talen, är en gigantisk inkomstomfördelning från medelklass till överklass i USA. Eller mera precist från de med lägre inkomster till dem med högre vilket nedanstående figur ganska övertygande visar. Den visar också, och det är tankväckande, att den tendensen är ny. Under perioden 1950 till 1980 var bilden uppenbarligen en helt annan.

Erfarenhetsmässigt är en ekonomiskt pressad medelklass politisk dynamit, föga förvånande dels eftersom gruppen är stor, idag strax över 50% av den vuxna befolkningen i USA, dels eftersom medelklassen i vilket land som helst är själva basen i samhället, inte bara ekonomiskt utan också kulturellt och socialt. Det gör det intressant att fundera kring vad den här utvecklingen får för inverkan på det amerikanska presidentvalet i november. Är det Obama eller Romney som tjänar på den ekonomiskt klämda amerikanska medelklassen?

Rapporten ger en del ledtrådar. Bland annat redovisas den här figuren. Enligt Pew Research tycker 52% av respondenterna, som således alla är medelklass, att Obamas politik skulle gynna dem själva. Romney får 42% av rösterna (vad som har hänt med de resterande 6 procentenheterna är oklart). Att de som svarat tycker att en republikansk presidentkandidat, som till råga på allt är fd riskkapitalist och miljardär, skulle vara bäst för de rika är inte särskilt förvånande. Och att Obama får de flesta rösterna även när det att politiskt hjälpa de fattiga grupperna är heller inte särskilt anmärkningsvärt.

Det pressade läget för medelklassen står utan överdrift i politikens centrum i USA idag. Frågan ställs hur det har kunnat bli så att den viktiga medelklassens inkomster stagnerat under senare decennier, och under de senaste tio åren faktiskt sjunkit. De som svarat på Pew Researchs fråga tycker jag placerar ansvaret på rätt plats (se diagrammet längst ner). Det är politikerna, och i synnerhet kongressen, som bär ansvaret. När man reser runt i USA hör man den uppfattningen överallt. ”Det är Washingtons ansvar att det ser ut som det gör.” Att bankerna och de stora företagen också bär ett ansvar i medelklassens ögon är inte särskilt konstigt. Och att den globala konkurrensen, som naturligtvis är en bov vad gäller de pressade inkomsterna för snart sagt alla grupper i samhället, är heller inget konstigt, det sambandet är komplicerat att förstå också för ekonomer. Mest tankeväckande är det ändå att Obama enligt den här undersökningen kommer så lindrigt undan. Den sittande administrationen brukar alltid få bära huvudansvaret för det som inte fungerar i ett samhälle.

Vilken slutsatsen blir när det gäller var medelklassens sympatier ligger inför höstens presidentval? Ja, att döma av Pew Researchs resultat presenterade i den här undersökningen är det fördel Obama.