Jag har skrivit en bok om mitt liv, En bankdirektör med skägg, som kommer ut våren 2015 på Ekerlids Förlag (utgivningsdag 17 februari). Även om jag inte tycker om ordet självbiografi, det låter egenkärt i överkant, är det nog just självbiografi de allra flesta skulle kalla det. Jag skriver helt enkelt om vad som har hänt mig i den stora världen under livet, och det har hänt mycket (kolla nedan vad några som redan läst boken tycker). Boken kommer att finnas både som pappersbok och e-bok, och kan på vanligt sätt köpas i bokhandeln.

Kort presentation (“baksidan”)

Läs vad några som redan har läst boken tycker

Köp boken t ex här

Om möten man inte glömmer

Olof Palme ; Jan Wallander ; Per Åsbrink (1) ; Per Åsbrink (2) ; Ingvar Trogen, Sören Mannheimer, Bengt Tengroth mfl ; Gunnar Sträng

Härje Stenberg

Jag var under nästan 15 år VD för Första Sparbanken, från 1978 till 1991. Mitt första möte med banken och styrelseordföranden Härje Stenberg, var i november 1977 när jag intervjuades för VD-jobbet i Länssparbanken Göteborg (som några år senare fusionerade med Sparbanken Stockholm till Första Sparbanken som då blev Sveriges fjärde största bank). Det här är min beskrivning i boken (sid 185) av det första mötet med det företag som jag sedan skulle arbeta i under så många år. Härje Stenberg var en person som jag verkligen kom att uppskatta, han hade den goda juristens karaktäristiska egenskaper, inte minst integritet.

”Jag besökte Länssparbanken Göteborg första gången i början av november 1977. Jag hade svarat på den annons om ny VD för banken som hade varit inne i tidningarna i början av september, och var nu kallad till en första intervju. Vi träffades på direktionsvåningen i det stora marmorvita, då ganska nybyggda, bankhuset i Östra Nordstan. Det var en liten grupp, fyra personer med styrelseordföranden, Härje Stenberg, i spetsen som under någon timma eller två ställde frågor till mig. Och svarade på de frågor jag hade. Härje Stenberg var till vardags hovrättspresident, chef för Hovrätten för västra Sverige, och en av Sveriges mest kända medlare. Vi hade aldrig tidigare träffats.

I mina spretiga och ofullständiga anteckningar från mötet, förmodligen skrivna på planet hem från Göteborg, står det att Härje Stenberg redan hade tagit vissa referenser. Han hade bland annat talat med Jan Wallander och Nils Hörjel. Hörjel, som vid den här tiden var landshövding i Skåne, var en person som jag hade haft mycket att göra med, bland annat i Utvecklingsaktiebolagets styrelse där han var ordförande. Hörjel hade för övrigt försökt värva mig till ett helt annat jobb, i Skåne, några månader tidigare. Den enda notering jag har från vad dessa referenssamtal hade gett är att Härje Stenberg säger: ”Du hade visst hårda nypor i Algotsaffären.” Sammanfattningsvis skriver jag så här om mötet:
”Positivt är bland annat följande:
En organisation som går att göra något åt
En mycket trevlig arbetsmiljö
VVD verkade rimlig
Negativt finns egentligen ingenting att säga.” ”