Putins utmaningar: (2) En sårbar ekonomi med dåliga framtidsutsikter
Jag skall i ett antal artiklar granska Ryssland, och vad som just nu sker där politiskt och ekonomiskt. Det görs i fyra delar. Först ett avsnitt om den ryska historien. Att historien är betydelsefull för den som vill förstå vad som sker i ett land är trivialt. Mitt intryck är att den är extra viktig för den som vill förstå Ryssland, och det som sker, och har skett, i rysk politik efter Sovjets fall.
Det andra avsnittet är ett försök att precisera begreppet auktoritärt styre modell Putins Ryssland, vad skiljer det från en västerländsk demokrati? En grundläggande fråga, med västögon en närmast ödesmättad fråga, för Ryssland är om man från dagens läge skall gå i riktning mot västerländsk demokrati eller mot än mer autokrati.
Den tredje delen handlar om de politiska utmaningar som Ryssland står inför idag. Och ju mer man förstår av dagens Ryssland, desto större verkar utmaningarna. Demografin är ett exempel.
De tre första avsnitten är i det stora hela faktabaserade i meningen att det jag skriver är grundat i vad jag läst i litteraturen. Det fjärde avsnittet – Vad kommer att hända framåt med Ryssland? – är däremot personligt och spekulativt.
Putins Ryssland i grafer & tabeller
Det historiska bagaget (1) (om traditionen med auktoritärt styre och om religionens stora betydelse)
Det historiska bagaget (2) (om privat äganderätt)
Det historiska bagaget (3) (om den lågt utvecklade känslan för demokrati, rättsstat och liberala friheter och om pendlandet i synen på Europa)
Det historiska bagaget (4) (om Sovjetstyrets påverkan på dagens Ryssland och om landets särpräglade naturliga förutsättningar)
Vad skiljer Rysslands styre från en västlig demokrati?
Putins utmaningar: (1) En katastrofal befolkningsutveckling
Putins utmaningar: (3) En stor och mäktig byråkrati
Putins utmaningar: (2) En sårbar ekonomi med dåliga framtidsutsikter
Enligt WTO består Rysslands export till över 70% av naturresurser, främst olja och gas men också gruvprodukter. Särskilt oljeexporten är problematisk. Priserna kan fluktuera dramatiskt, under det senaste året har det debiterade oljepriset för Ural (som är beteckningen för rysk olja) mer än halverats till fn under $50 per fat. Det finns problem också i handelsmönstret. EU dominerar totalt, uppemot hälften av både den ryska exporten (46%) och importen (43%) sker idag med Europa (vilket är en tankeväckande iakttagelse i tider av politiska motsättningar och ekonomiska sanktioner).
Det sätter fokus på sårbarheten. En odifferentierad ekonomi som den ryska med exporten dominerad av några få priskänsliga produkter är samhällsekonomiskt farlig, det är dagsläget för den ryska ekonomin med sjunkande oljeinkomster och underskott i statsbudgeten ett handfast bevis för. Men det är bara det kortsiktiga problemet. Om en stor del av industriproduktionen som i Ryssland sker i statliga företag, och har gjort det under lång tid, under decennier, och om etableringen av dessa företag skett på icke-kapitalistiska grunder (typ regionalpolitik), har det skapats en struktur som är sårbar i sig. Det finns exempelvis idag i Ryssland 314 så kallade ”monogorods”, städer som står och faller med ett enda stort företag, oftast med en enda produkt (som inte behöver vara naturresursbaserad men ofta är det). Regeringen tror enligt en ny studie att 94 av dessa hotas av nedläggning.
Den låga differentieringen leder också till andra sårbarheter. Kraftiga valutafall (och det har vi i Ryssland idag) brukar efter en tid leda till att exporten ökar, de egna produkterna blir helt enkelt billigare på världsmarknaden och säljer mer, och så småningom uppvärderas valutan. Den modellen fungerar inte för Ryssland. Om två-tredjedelar av exporten består av olja och gas finns det inte finns särskilt mycket annat att exportera, framförallt väldigt lite av avancerad teknologi som ger stora bidrag till tillväxten i ekonomin. Rysslands export av teknologi till västvärlden är försumbar. Till andra länder sker en viss högteknologiexport, särskilt av vapen men också av kärnreaktorer, flygplan mm.
Mot detta skall sägas att den ryska regeringen medvetet byggt upp buffertar i form av mycket stora statliga fonder, fn över $400 miljarder, att användas vid stora inkomst- och tillväxtsvängningar i ekonomin. Det utnyttjades 2009, och det används just nu, 2015, för att dämpa åtstramningen i ekonomin till följd av oljeprisfallet. Det anses också att Putin-regimen redan från början fört en ansvarsfull ekonomisk politik. Statsskulden är låg, och Ryssland har under hela 2000-talet haft en positiv bytesbalans, det vill säga överskott i utlandsaffärerna. Däremot har det privata kapitalflödet från utlandet varit negativt under nästan hela 2000-talet. Det senare är ett uttryck för sjunkande utländska direktinvesteringar, och privat kapitalutflöde från ryska investerare.
Det finns flera skäl till varför framtidsutsikterna för rysk ekonomi är dystra. Det starka beroendet av fossila bränslen för både export, statsfinanser och BNP-tillväxt är ett skäl. Även om olja och gas under överskådlig tid kommer att användas, kommer en kombination av energisparåtgärder, förnyelsebar energi till konkurrenskraftiga priser, och effektivare utvinningsmetoder typ fracking sannolikt att dämpa efterfrågan och påverka lönsamheten i traditionell oljeutvinning, ”pumpning”, som är det som dominerar i Ryssland. Utvecklingen av frackingtekniken går idag så snabbt att break-even för många USA-producenter redan ligger under $50 per fat. Det finns seriösa bedömare som hävdar att oljepriset till följd av nya utvinningstekniker aldrig mer kommer tillbaka till 100-dollarsnivån. Det skall ställas mot att den ryska statsbudgeten 2015 skulle ha krävt ett oljepris på $105 för att balanseras. Rysslands framtidsutsikter vad gäller pumpad oljeproduktion framstår inte som särskilt ljusa med det vi idag vet om vad som är på gång i oljeutvinningen.
Ett andra skäl är att den ryska ekonomin under de senaste 20 åren har kännetecknats av, relativt sett, låga investeringar i industrin. Det gäller inte minst i ny teknologi. Det har visserligen under 2000-talet skapats statliga utvecklingsföretag med stort riskkapital för att investera i ny teknologi. Enligt de flesta bedömare i Väst är emellertid oddsen för framgång i sådana statsledda teknologisatsningar låg, och sannolikheten för felinvesteringar hög. Det är samtidigt för tidigt att bedöma vad det får för resultat i form av nya företag och BNP-tillväxt.
Ett tredje skäl hänger samman med att småföretagssektorn spelar en jämförelsevis liten roll i rysk ekonomi. Bara ca 20% av Rysslands BNP produceras av småföretag, i Väst ligger motsvarande siffra närmare 50%, i Kina ännu högre. Det får negativa följder inte bara för tillväxten och dynamiken i ekonomin, utan också för jobbskapandet. Merparten av nyanställningarna i privat sektor kommer numera från småföretag.
Ett fjärde skäl är att de statliga företagen svarar för en stor, och växande andel av produktionen i rysk ekonomi. Det statliga ägandet i företagssektorn ökade från 30% till 50% under tioårsperioden 2003-2013. Att en så stor del av företagandet är statligt kan leda till crowding out-effekter för privata företag, särskilt de små företagen får svårt att konkurrera om kompetens, bank- och riskkapital etc. Till det kan läggas andra nackdelar om erfarenhetsmässigt gäller för statliga företag.
Ett femte – och långsiktigt avgörande – skäl till dystra framtidsutsikter är att entreprenörskap och innovation är outvecklad i rysk ekonomi. Word Economic Forum (WEF), som kontinuerligt jämför olika länders konkurrenskraft, ger i sin senaste mätning Ryssland en mycket låg rating i ”Innovation”, till och med lägre än genomsnittet för övriga BRIC-länder, och naturligtvis väsentligt lägre än i västländerna (OECD) som är de som man i första hand konkurrerar med på världsmarknaden för teknologiskt avancerade produkter. Ryssland ligger sämre till än andra BRIC-länder också i tre andra avseenden i WEF-undersökningen – vad gäller ”Financial market development”, ”Business sophistication”, och, inte särskilt förvånande, ”Institutions” (det vill säga sådant som en fungerande rättsstat, tydlig äganderätt etc.).
