I senaste numret av den tidskriften Health Affairs (september 2009) finns en intressant artikel av Henry J. Aaron och Paul B. Ginsburg (Is Health Spending Excessive? If So,What CanWeDoAbout It?). Artikeln är intressant för att den systematiskt försöker hitta orsakerna till att USA har så höga relativa vårdkostnader och ändå inte lyckas få ur mera hälsa ur systemet. För det är snarare tvärtom. USA satsar mest på sin vård av alla OECD-länder men ligger snudd på sämst vad gäller indikatorer på hälsa. Det är upp-och-nedvända-världen.

I artikeln redovisas två diagram, båda tankeväckande och med stor informationskraft. Det första diagrammet visar för olika OECD-länder sambandet mellan förväntad livslängd och satsningar på vården. Men USA redovisas inte som nation utan som en samling delstater. Det bildas med andra ord två svärmar. Den ena av olika OECD-länder (markerade med gråa fyrkanter i figuren), den andra av USAs 51 delstater (svarta fyrkanter).

Vad kan man se? Ja, att USA ligger ”i en klass för sig” både vad gäller medellivslängd och satsningar på vård. Det är bara det att USA, svärmen av svarta fyrkanter, hamnar ”på fel plats” i diagrammet. För det borde naturligtvis vara så att investerar man mera än andra i sitt sjukvårdssystem (här räknat per capita) så borde det synas i högre förväntad livslängd, i synnerhet eftersom USA har haft höga relativkostnader för sitt vårdsystem under lång tid. Men så är det alltså inte. USA har i genomsnitt ungefär tre års kortare genomsnittslivslängd (77 år) än medeltalet för övriga OECD-länder (80 år).

Den andra iakttagelsen man kan göra är att spridningen inom USA är mycket stor. Och att det gäller både för vårdkostnaderna och livslängden. Den delstat som satsat mest, som alltså ligger längst ut till höger i figuren, är Massachusetts där man 2004 investerade $6 683 per medborgare på sitt vårdsystem. Den andra extremen i figuren är Utah med $3 978 per medborgare, tätt följd av Arizona med $4 103. Skulle man titta på helhetsbilden kan man lite förenklat säga att vårdkostnaderna per capita ökar ju längre österut man kommer i USA.
När det gäller livslängden är den högst (79,8 år) på Hawaii, och kortast (73,7 år) i Mississippi.

Den tredje observationen är att medellivslängden av allt att döma blir något högre ju högre satsningar på vård som görs men tankeväckande nog bara inom respektive grupp, alltså bara om OECD-länderna (exklusive USA) räknas som en grupp för sig, och USAs delstater för sig. Det antyder ett gravt systemfel i den amerikanska vårdmodellen.

Den andra figuren är uppbyggd på samma sätt men avser spädbarnsdödligheten. Diagrammet kräver inga kommentarer. Budskapet är i princip detsamma.